Call of Duty har haft både toppar och dalar, men få spel i serien har väckt så mycket debatt och besvikelse som Call of Duty: Infinite Warfare. Spelet släpptes 2016 och markerade en betydande förändring i seriens riktning, där man gick ännu längre in i en futuristisk värld, något som gjorde många fans besvikna. Här är en djupdykning i varför Infinite Warfare ofta anses vara den lägsta punkten i seriens historia.
Trötthet på futuristiska teman
Vid 2016 hade Call of Duty-serien experimenterat med futuristisk krigföring i flera år. Spel som Advanced Warfare och Black Ops III introducerade avancerade rörelsesystem, högteknologiska vapen och miljöer som var långt ifrån den jordnära, moderna eller historiska strid som serien ursprungligen byggde sitt rykte på.
Infinite Warfare tog dessa element till det yttersta, med rymdstrider, noll-gravitationsstrider och sci-fi-inspirerad utrustning. För många fans var detta ett steg för långt. Efter år av futuristiska teman ville spelarna ha en återgång till krigföring på marknivå. Istället fördubblade Infinite Warfare sitt sci-fi-tema, vilket gjorde att många kände att serien hade tappat sin grund.
Den ökända trailern med negativt mottagande
Den negativa responsen på Infinite Warfare började långt innan spelet ens nådde butikshyllorna. Dess trailers släpp på YouTube blev snabbt en av de mest ogillade videorna någonsin, med över 3 miljoner tummar ner.
Trailern kritiserades för sitt fokus på rymdstrider och futuristiska element, som kändes ur kontakt med vad Call of Duty-communityn önskade vid den tiden. Fans uttryckte sin frustration över att serien fokuserade för mycket på en sci-fi-riktning istället för den militära realism som ursprungligen gjorde Call of Duty populärt.
Direkt konkurrens med Battlefield 1
Tidpunkten för Infinite Warfares release gjorde inte saken bättre. Samma år släpptes Battlefield 1, som erbjöd en stark kontrast genom att ta spelarna tillbaka till första världskriget, en historisk tidsperiod som sällan utforskas i moderna shooters.
Battlefield 1s återgång till en rå och jordnära krigföring fick ett starkt gensvar från spelarna, och dess framgång framhävde bara den växande missnöjet med Infinite Warfares futuristiska inriktning. De två spelen jämfördes ständigt, och många föredrog Battlefield 1 för dess fräscha historiska anslag framför Infinite Warfares rymdtema.
Brist på innovation i kärnspelandet
Trots det futuristiska temat kände många spelare att Infinite Warfare inte bidrog med tillräckligt många nya idéer. Även om rymdstriderna och noll-gravitationssekvenserna var nya inslag, uppfattades de mer som gimmickar än meningsfulla tillägg till spelets kärna.
Multiplayer, som är en hörnsten i Call of Duty-upplevelsen, kändes alltför bekant. Många spelare kritiserade det för att vara för likt rörelsesystemet och mekanikerna som introducerades i Black Ops III. Istället för att erbjuda fräscha innovationer verkade Infinite Warfare upprepa gamla mönster, vilket ledde till en känsla av déjà vu för de långvariga fansen.
Kontroverser kring Modern Warfare Remastered
En av de mest omstridda aspekterna av Infinite Warfare var hur Call of Duty 4: Modern Warfare Remastered hanterades. Fans hade länge bett om en remastrad version av det klassiska Modern Warfare, och det tillkännagavs äntligen – men med en hake.
Till en början var Modern Warfare Remastered endast tillgängligt som en del av de dyrare utgåvorna av Infinite Warfare. Detta sågs som ett sätt att tvinga spelare att köpa ett spel de inte ville ha (eller var tveksamma till) bara för att få tillgång till remastern. Många fans kände att detta var ett cyniskt försök att tjäna pengar, vilket ytterligare försämrade allmänhetens syn på Infinite Warfare.
Svagt multiplayer-läge
Multiplayer är ofta hjärtat i ett Call of Duty-spel, men Infinite Warfares multiplayer-läge nådde inte upp till förväntningarna för många spelare. Rörelsesystemet, som inspirerades av tidigare futuristiska spel, kändes ooriginellt, och kartorna kritiserades för att vara dåligt designade och sakna variation. De futuristiska vapnen och prylarna, även om de passade in i spelets tema, tilltalade inte spelarna som redan var trötta på trenden med högteknologisk avancerad krigföring.
Dessutom var spelet fullt av balansproblem, och många av multiplayer-lägena kändes för likt det som erbjudits i tidigare Call of Duty-titlar, vilket bidrog till känslan av att serien stod stilla.
Slutsats
Även om Infinite Warfare inte var ett totalt fiasko – det hade en stark kampanj och polerad spelmekanik – så alienerade dess övergripande inriktning en stor del av fanbasen. Kombinationen av ett tröttsamt futuristiskt tema, dålig tajming med Battlefield 1, brist på innovation och kontroversen kring den remastrade versionen av Modern Warfare gjorde att Infinite Warfare blev en symbol för vad många trodde var en nedgång i seriens kvalitet.
Under åren efter Infinite Warfare tog Call of Duty-serien steg för att rätta till kursen, med spel som Call of Duty: WWII och Modern Warfare (2019), som återvände till mer jordnära, realistiska miljöer, ett drag som mottogs betydligt bättre av communityn. Denna återgång till grunderna cementerade ytterligare Infinite Warfares rykte som en av de mest polariserande delarna i seriens historia.
